Det kan inte alltid vara...

...guld och gröna skogar. Ni kan försöka hävda motsatsen men ni dillar ju bara för er själva.
När vi idag åkte hemåt igen möttes vi direkt av ett riktigt skitväder. Såg knappt längre än 10 meter framför sig, och då hade jag glajjerna på mig.




När jag var som hungrigast, Penni som grinigast (inte så farligt bara ett: Penni titta Pippi) och Empa va riktigt hungrig eller inte eller hungrig eller bara lite sugen. Så där som bara gravida kan vara. Då stannar vi på ett ställe som jag spanat in länge och varit mycket sugen att stanna på flera gånger, Tre Älgar. En vägkrog mellan Trollhättan och Lidköping. Vad ska jag ta, vad ska jag ta? Tänkte jag. Jag hade nog större beslutsångest än min andra hälft. Så ni som känner henne vet hur hon är. Valet faller på en av dagensrätterna: Spätta med räksås och färsk potatis.
När jag fick in rätten var spättan inte panerad. Hmm... Well ok then.
När jag tagit en tugga ser jag det man inte vill se... Ett hårstrå. Jag går och klagar och får en ny tallrik. Det smaka Pekka! Skitilla! Blääääääää! Hungrig och jävlig pina jag i mig lite av maten iaf.




Tjejerna delade på en köttbulletallrik utan mos. Den va väl lite bättre men ät ALDRIG på Tre Älgar!!!
En annan grej som man kan irritera sig över är Lysekils idioti med att ha betalparkering överallt. Har väl släng ut en 5:a där och en 10:a där... Blir väl ett par hundra på en vecka. Idioti!




Då känns det skönt att Billy erbjuder nytt och fräscht B&B. Äntligen en som tar inredning på allvar. Släng dig i väggen Ernst.




/iPharsan